Fröken Olsson funderar

Så underbart det är att ha flyt och känna att det jag håller på med fungerar och saker och ting faller på plats! Extra roligt är det eftersom jag kan se tillbaka i projektet “spela in skiva på franska” och komma ihåg hur jobbigt det har varit i vissa stunder.

För ett par veckor sedan skrev jag här om prestationsångest, i samband med att jag började lägga sång på skivan. Efter den dagen tänkte jag dra täcket över huvudet och skita i att fullfölja projektet. Det kändes så motigt och trögt och jag fattade inte varför jag fått den korkade idén att sjunga mina låtar på franska.

Nu ett par veckor senare gjorde vi färdigt 4 av låtarna på skivan och den här gången var det bara roligt att vara i studion.

Idag jobbade jag med mina två favoriter Simon och Hans och det var en ren fröjd. Simon som aldrig tidigare sagt ett ord på franska tog sig an språket med hela sin person och även Hans lämnade för en kort stund studiotekniken för att stämma in i lite franska körer! Vive la France

Jag önskar att alla någon gång fick ha så roligt på jobbet som vi har när vi jobbar ihop. Det är ju fantastiskt när man en dag på jobbet kan skratta så att man kiknar och trots det arbeta flitigt och koncentrerat för att sen gå hem i bra tid och njuta av känslan av tillförsikt. För det här blir bra.

Och bara för att påminna mig själv igen. Prestationsångest är verkligen en onödig grej!

När man är sångerska är det tydligaste tecknet på att man inte längre är en ungdom att luciagigen försvinner. Plötsligt är inte den 13 december årets mesta arbetsdag.

Nu sitter jag istället som alla andra och tittar på luciamorgon på TV med luccebullar och varm choklad till. Med ett litet stygn av åldersnoja ser jag de unga vackra begåvningarna sjunga vackert och se oskuldsfulla ut.

Men i år har jag fått min ungdom tillbaka och blivit tillfrågad om att lucca igen, och jag känner mig som Carola när hon vann melodifestivalen för tredje gången: Jag förbereder en stor comeback!

Idag har jag ÄNTLIGEN kunnat börja träna igen efter flera månaders ryggtrubbel och annat som satt käppar i träningshjulet. Och jag måste passa på att sjunga den fysiska träningens lov!

För hur segt det än är att ta sig till gymmet, ut i spåret, dra fram yogamattan eller vad det nu är man väljer att göra för att träna, så är det alltid underbart när jag väl är igång. Jag älskar både känslan av att kroppen arbetar som det är meningen att den ska och att hjärnan får slappna av.

Att träna för mig är så mycket mer än bara en fysisk aktivitet. Det är också en plats att släppa allt annat. En plats där jag inte kan tänka en sekund på att jag inte sorterat mina kvitton, att jag borde ringa det där bokningsbolaget och se om de kanske kan komma på nästa gigg eller funderingar på hur jag ska planera nästa vecka, ja ni vet vad som helst om man går runt och tragglar i huvudet hela dagarna. När jag får träna och träningen är högaktiv så är jag tvungen att vara bara precis just där och då. Om jag inte koncentrerar mig på mina slag i boxningen så skadar jag handlederna, om jag springer utan att tänka varje steg så stukar jag foten om jag yogar utan att vara totalt medveten så sträcker jag mig. Jag är tvungen att vara totalfokuserad på att vara endast här och nu.

Det är den bästa träning jag kan få!

För mig är musklerna och smidigheten jag jobbar upp genom att träna igen bara ett extra plus i kanten. För det jag får absolut mest ut av genom att träna är att jag rensar huvudet, jag släpper tankar jag gått och dragit på, jag slappnar av i kropp och själ och kan starta om på ny kula igen efter ett intensivt träningspass. Jag älskar det och jag är så glad att jag äntligen kan göra det igen. Det är alltför många tankar som malt runt de senaste månaderna utan att rensas bort och fyllas på med nya och jag boxade bort dem med besked idag!

Jag är inte en av alla dem som får Sverige att gå runt genom att leva gott på högkonjunkturen shoppa mig lycklig och höja BNP. Däremot har jag, genom många års erfarenhet av att ha lite pengar, blivit en baddare på byteshandel. Jag handlar väldigt sällan med rediga pengar. Jag byter mig på gammalt hederligt manér till det jag behöver. Jag har två trumfkort att byta med: sång och barnpassning.

Jag har under åren som gått t.ex. bytt till mig sånglektioner, kläder, hyrbilar, hemelektronik, personlig tränare och marknadsföring.

Och jag har märkt att byteshandeln har fått ett uppsving i min omgivning och fler har upptäckt detta underbara sätt att shoppa. Ofta är det mina vänner som är egna företagare som byter tjänster/varor med andra egna företagare. Här om veckan sammanförde jag en kläddesigner med en smyckesdesigner och det blev ett klassiskt fall av byteshandel där en vacker blus byttes mot två underbara smycken. Jag älskar det!

Jag är verkligen ingen nationalekonom och det kanske skulle få hela vårt blomstrande land på fall om alla gick över till det här sättet att shoppa utan pengar.

Men byteshandel är underbart.

Try it see if you like it