Fröken Olsson funderar

Minns ni den här. Sjalen som fick en helt oväntad form…

Tiden har gått jag har fått lite fason på stickorna. Kolla in mina färdigheter: Yes I can sticka!!

Kramkram

Låten Två hjärtan i samma kropp inspirerade smyckeskonstnären Anneli Nikunen att skapa ett smycke. Läs mer om det på min blogg på hemsidan.

kramkram
Ida

Jag är hemma från sensommartiden på favoritön och försöker samla ihop mig inför hösten.

Men det tar lite på krafterna och jag är inte så uppdaterad här som ni ser. Men håll i hatten för snart smäller det och jag ska visa er vidare till blogg som ligger hemma hos mig.

Jag ska bara lära mig den först och det tar sin lilla tid även för ett tekniskt geni som jag…Håll ut mina fina läsare och ha tålamod med mitt långa sommaruppehåll!

Jag packar väskorna igen. Åker tillbaka till sommarön där de flesta turistern nu lämnat över den till oss som älskar stillhet.

Där ska jag sitta i sensommarsolen och låta lugnet åter inta min själ och se vilka tankar som vill komma ner på papper.

Tillbaka i september ses här då.

Sensommarkram till er alla.

En hel vecka full med barn och skratt och massa musik och här kommer några bilder från mitt jobb som barnrytmikfröken på Kulturkalaset i Göteborg.

Och våran tupp vet också kuckeliku att det är dags just nu!

Klättra på en stege- klättra ända upp- dit där alla stjärnor bor- ta nån ner till mig.

Nu ska jag iväg till min sista dag på Kulturkalaset och barnrytmiken. Har glömt kameran varje dag så ni har inte fått se vad jag haft för mig.

Men här är en av min arbetskamrater, en sopsorterande hund.
Det är  jag och mina nya kompisar Faxe, Kompis och deras husse Anders som kamperar ihop på lilla barnscenen och jag tror att jag är lite förälskad i Faxe faktiskt!

Läs mer om dem och deras husse Anders här

Efter en lång dag på Barnkalaset i Trädgårdsföreningen i Göteborg där jag har haft barnrytmik för tappra föräldrar och barn i ösregnet, har jag cyklat hem genom ett regn som mest liknade syndafloden. Dyngsur och kall stoppade jag mig själv i ett varmt bad, drack en whisky för jag blev så nervös över alla barnbakterier jag fått i mig idag och tänkte ta död på dem en gång för alla med något rejält.
Varm inombords och utombords och såg fram emot en TV-kväll.  Men ack vad jag bedrog mig.

Eller vad säger ni om SVT2´s tablå för den allra bästa sändningstiden 20-22.40 ikväll. (lördag kväll - prime time märk väl)

20.00 GLENN 

ett finlandssvenskt tv-drama från 2008. Som beskrivs såhär i GP idag ” Glenn är en rätt tafatt ung man som jobbar som tomatodlare i finska Närpes ”

Visst kittlar det nyfikenheten…

Och sen fortsätter de med en härlig gammal fransk långfilm som de lockar tittar till genom att beskriva som följer:

21.05-22.40 Mannen- hustrun- älskaren
Helena och Charles äter som vanligt middag med sin son.

Vilken cliffhanger- den måste vi bara se…suck…. Klockren TV-kväll?

Och jag som inte ville ut i regnet och hyra en film.

Från semester till jobb. Från landet till stan. Från tystnad till ljud. Från ensamhet till tvåsamhet. Från sommar till höst. Från östkust till västkust. Från solsken till regn. Från noll till hundra.

Nu är jag tillbaka!

Jag ÄLSKAR att bada. Är inte mycket för att ligga stilla i värmen med stekande sol mot huden. Men att bada är det allra bästa jag vet. Jag skulle tro att jag nästan tycker bättre om att bada än att sjunga. Det är livet på en pinne att dyka ner och ha svalt vatten runt hela kroppen och simma långt under vattnet, göra en kullerbytta och sen simma långt ut med starka härliga simtag.

Jag älskar Göteborg, skärgården är fantastiskt vacker. Men jag är född och uppvuxen vid sött och bräckt vatten. Där kan man hoppa i och bada utan betänkligheter. Här på förbaskade västkusten är hela vattnet fullt av förfärliga sommarplågor. Brännmaneter: JAG HATAR DEM!!!

De gör det stört omöjligt att bada på riktigt och njuta. Nej nu måste man stå vakt och titta var de förkastliga slemklumparna och deras elaka bränntrådar dyker upp någonstans. Man badar på helspänn, de flesta bara hoppar i och doppar sig och tar ett simtag ut med huvudet ovanför och noggrant spanande efter brännisar, och vågar man sig ut på en simtur så är man ändå orolig för att komma upp med brännskador.

Jag är inte någon västkustsommartjej helt enkelt. Jag vill ha vatten man kan bada i utan betänkligheter.

Under sommaren brukar jag vara helt bakom flötet när det gäller nyheter jag lägger min energi på att läsa romaner, lösa korsord och själv skriva. Men idag måste jag bara göra ett litet avbrott i min avslappnade sommarstil för jag läste en så sorglig och alarmerande nyhet.

Vi har ett grannland som heter Litauen ,ett land som är med i EU och som liksom alla EU-länder ska arbeta för mänskliga rättigheter. I det här landet har de nu röstat för att lagstifta så att man inte ska kunna tala positivt om homo och bisexuella så att inte landets ungdomar ska vilseledas av propaganda.

Jag blir så förbannad.

Hur lång tid ska det ta för världen att förstå att kärlek är vacker och att två människor som älskar och respekterar varandra inte är farliga. Vad är det för propaganda de är så rädda för i Litauen?

Det här påminner mig om alla de religiösa fanatiker jag träffat som tror att man kan bota den farliga sjukdomen homosexualitet och fördriva onda homosexuella demoner.

Det finns inga demoner, det är ingen sjukdom och all propaganda i världen kommer inte göra fler homosexuella,  men däremot skulle de HBT-personer i Litauen som blir stigmatiserade genom den här lagstiftningen alla må bättre om deras politiker med öppet sinne sett att det finns inget som är farligt och fult i kärlek. Om kärlek är något som ska lagstiftas bort är det en farlig värld vi lever i.
Jag vill inte vara med i en union där mänskliga rättigheter tillåts att lagstiftas bort och människor tillåts att diskriminera andra på grund av vem de älskar eller attraheras av.

Jag är förbannad och ledsen och hoppas att sånt här inte göms och glöms bort  när Sverige har ordförandeskapat i EU .